JA det var ett tag sen...
jag måste erkänna att livet nog kom ikapp och det blev tungt...
Tåme var helt uderbart på många sätt... Bara att vara vi två - jag och Meija var nyttigt och lärorikt. Att få lära oss varandra och träna tillsammans och bara vara tillsammans var bra.
Att vi sedan fick ordning på spåret och förstod snart att vi lagt för enkla spår här hemma innan tåme och att vi nu kan göra betydligt svårare spår och det funkar ändå var en ögonöppnare...
Sen att platsliggningen blev sämre var ju inte bra men det få vi nu jobba mera med. '
Apellkursen är oxå slut men vi tränar nu återigen. efter ett uppehåll på två månader...Kanske behövligt för oss båda. För nu känns hon väldigt taggad... vi jobbar nu med framåtsändandet och platsliggningen och hoppet. ...
det andra halvfunkar iallafall).
Vectra och jag vi tränar också vidare, så kanske så får vi också till en tävlingsstart nästa år.
Vet inte om det går men jag kansek skall prova iallafall... bara vi får till tryggheten i platsläggandet...och så måste vi få till apporteringen - för den tar hin INTE in munnen... totalvägrar trots både test av lock och pock och krav... jaja, men vi får väl se...
tror att hon börjar vara på väg in i sitt tredje löp...
Sen måste jag nog börja boka tid för röntgen på båda hundarna... - ska bara kolla i börsen och se om det ligger och skräpar några tusen nånstans......
Var rädd om er och era liv... jaga inte bara på utan tänk över vad som är viktigt för er.. och lev så...!!